Torrhet i underlivet – ett vanligt tillstånd som kan behandlas
Torrhet i underlivet är ett tillstånd som drabbar många kvinnor. Forskning och undersökningar har visat att så många som nio av tio kvinnor någon gång i livet drabbas av torra slemhinnor i underlivet.
För vissa är besvären av övergående karaktär medan andra har mer långvariga symtom. Det är särskilt i klimakteriet och övergångsåldern som torra slemhinnor i underlivet uppstår och börjar ge symtom, t.ex. torrhetskänsla, klåda, små sprickor, samlagssmärta samt urinvägsproblem.
Vad är vaginal torrhet?
Det kvinnliga könshormonet östrogen medverkar i många processer i kvinnokroppen. Om östrogenproduktionen på något sätt rubbas eller blir nedsatt minskar tjockleken på slemhinnan. Det ger i sin tur en minskad fuktighet och de känsliga nervtrådarna irriteras lättare. Även skyddet från laktobaciller minskar och risken att få obalans i vaginalfloran samt urinvägsbesvär ökar. Detta är det tillstånd som kan upplevas som torrhet i underlivet.
Förutom det obehag som kan uppstå om slemhinnorna är tunna, kan torrheten också innebära en ökad risk för infektioner. Den minskade fuktigheten och det högre pH-värdet som blir då östrogennivån minskar gör att de bakterier (laktobaciller) som normalt skyddar de känsliga slemhinnorna blir färre.
Minskad östrogenproduktion i övergångsåldern
Torrhet i underlivet kan även uppstå under amningsperiod, perioder av intensiv träning och perioder av psykisk eller fysisk stress.
I samband med övergångsåldern/klimakteriet och efter att mensen har upphört (menopaus) är det många kvinnor som upplever mer varaktiga besvär med torrhet i underlivet. Det är normalt och anledningen är att östrogennivåerna i kroppen gradvis minskar och avtar i tex. äggstockar.
Under klimakteriet upphör möjligheten att bli gravid på grund av att äggstockarnas produktion av könshormonet östrogen minskar. När sedan mensen helt upphör är det mycket vanligt att man upplever besvär med torra slemhinnor. Läs mer om vaginal torrhet under och efter övergångsåldern här.
Behandling mot vaginal torrhet
Vaginal torrhet, oavsett om den är övergående eller upplevs som varaktig, kan den behandlas. Det finns i huvudsak två behandlingsmetoder och de båda kan med fördel kombineras för bästa effekt på både symptom och underliggande orsak.
Eftersom vaginal torrhet beror på hormonobalans eller nedsatt östrogenproduktion är det vanligt att torrheten behandlas med hormoner (lokal östrogen). En hormonbehandling kan skapa en bättre balans och därigenom motverka besvär till följd av tunna slemhinnor.
Det är också möjligt att både behandla och lindra besvär med lokal behandling utan hormoner, t.ex. med kroppsegen hyaluronsyra som finns i bl.a. vagitorier och som tillför fukt och främjar återuppbyggnad av slemhinnorna. I vissa fall kan de hormonfria alternativ som återfuktar och återuppbygger slemhinna rekommenderas som behandlingsmetod då hormonbehandling inte rekommenderas.
